Från slösande spekulanter till försiktiga supersparare på tio år

Under 2016 var svenskarnas disponibla inkomst 2 135 miljarder kronor. Med disponibel inkomst menas vad hushållen har kvar i plånboken när skatt och arbetsgivaravgifter är dragna och bidrag tillagda. Det motsvarar 214 000 kronor i genomsnitt per person. En stor del av inkomsterna gick så klart till att bekosta konsumtion och annat men hushållen avsatte ändå hela 189 miljarder kronor – 19 000 kronor per person - till sparande och amorteringar. Hushållen sparade alltså 9 procent av sin inkomst.

Detta är anmärkningsvärt då hushållens sparkvot var negativ, dvs hushållen levde över sina inkomster, så sent som för tio år sedan. Lägger vi även på det tjänste- och premiepensionssparande som de flesta har så kommer vi upp i en sparkvot på hela 17 procent av inkomsten, den högsta nivå någonsin. I den utvecklade delen av världen är det egentligen bara ”finansländerna” Schweiz och Luxemburg (och möjligen några små skatteparadis) som kan mäta sig med Sverige. Övriga länder ligger i snitt mer än 10 procentenheter efter när det gäller sparandet.

Det finns flera faktorer som bidragit till att de svenska hushållens sparande så snabbt har stigit till så höga nivåer. En gynnsam ekonomisk utveckling de senaste tio åren har bidragit. Inkomsterna har stigit, fler har fått jobb och huspriserna har ökat samtidigt som både ränta och inflation varit låga. Successivt har allt fler hushåll därmed kommit upp i inkomstnivåer där de har utrymme att spara. Skatte- och regeländringar har också bidragit till det ökade sparandet. T.ex. har jobbskatteavdragen höjt inkomstnivåerna i de lägre inkomstskikten medan bolånetak och amorteringskrav på bolån har ökat trycket på att spara ihop eget kapital till bostadsköp. Sannolikt har även en ökad försiktighet bidragit till det ökade sparandet. Av de 189 miljarder kronor som hushållen sparade förra året så sattes nämligen 136 miljarder in på vanliga bankkonton.

Med sparräntor som är noll hos de flesta banker hade man kanske väntat sig att sparpengarna skulle gå någon annanstans. Men investeringar i exempelvis aktier och fonder innebär en risk att sparpengarna tappar i värde och uppenbarligen är det inte många som tvekar att ta den risken. Den ökade efterfrågan på kontosparande kan också vara en effekt av att behovet av en lättillgänglig sparbuffert har ökat, i och med att välfärdssystemen blivit lite mindre generösa och att det blivit vanligare med tillfälliga anställningar. Sammantaget har detta inneburit att saldona på hushållens bankkonton svällt från motsvarande 40 procent av deras inkomster för femton år sedan till nästan 80 procent i dagsläget. En överslagsberäkning visar att svenskarna hade kunnat tjäna drygt 8 miljarder kronor om året om de hade undvikit de sämsta bankkontona som inte ger någon ränta alls och istället hittat ett konto som ger åtminstone 0,5 procent i ränta.

 

Tor Borg, chefsekonom SBAB. 

Hemkunskap
Visa fler artiklar inom Hemkunskap
Guider & Tips
Visa fler artiklar inom Guider & Tips
Bygga ut och bygga om
Visa fler artiklar inom Bygga ut och bygga om