Pantbrev och lagfart vid köp av fastighet

Vid köp av fastighet ska en ansökan om lagfart skickas till Lantmäteriet. Detta hjälper banken dig med om du tar ett bolån. Om du inte tar bolån för att finansiera ditt fastighetsköp kan din fastighetsmäklare hjälpa dig att ansöka om lagfart via Lantmäteriets e-tjänst eller via en särskild blankett. Lagfarten är kvittot på att du är ägare av fastigheten. Dessutom måste det finnas pantbrev motsvarande bolånet som du har tänkt ha på fastigheten. Här reder vi ut begreppen.  

Vad är ett pantbrev?

När du tar ett bolån för att köpa fastighet fungerar fastigheten som säkerhet för lånet. Pantbrev är ett värdebevis som används som säkerhet när du ska ta bolån för att köpa fastighet eller ta ytterligare lån på en fastighet du redan äger. Pantbrevet är med andra ord ett juridiskt bevis på att banken har en säkerhet i den belånade delen av din fastighet, och för att få pantbrevet gör du en inteckning på ett visst belopp i fastigheten.

Ett pantbrev är alltid knutet till en specifik fastighet och tas därför över av den nya ägaren när fastigheten säljs. Kontrollera därför alltid storleken på de pantbrev som finns på en fastighet inför ett köp. Om de pantbrev som finns i fastigheten är mindre än det belopp du vill låna, behöver du ansöka om inteckning, för att få ut ytterligare pantbrev.

Vad kostar pantbrev? 

Kostnaden för pantbrev beror på hur mycket tidigare ägare av fastigheten har tagit i pantbrev. Om den tidigare ägaren har tagit stora pantbrev på fastigheten kan det betyda att du inte behöver ta ut så mycket och får därför en lägre kostnad. 

Lantmäteriet hjälper till att utfärda nya pantbrev mot en avgift. Kostnaden för att ta ut nya pantbrev är 2 procent av inteckningsbeloppet, det vill säga den summa du vill utöka pantbreven med. Detta kallas för stämpelskatt. I tillägg tar Lantmäteriet ut en expeditionsavgift som i dagsläget ligger på 375 kronor per inteckning. 

Räkneexempel:
På fastigheten finns pantbrev motsvarande en miljon kronor. Du vill använda fastigheten som säkerhet för ett lån om två miljoner kronor. Då behöver du ta nya pantbrev på en miljon kronor. Det vill säga: 1 000 000 x 0,02 + 375 = 20 375 kronor.

Finns det inga pantbrev i fastigheten sedan tidigare behöver du i stället ta ut pantbrev motsvarande två miljoner kronor. Kostnaden för de nya pantbreven blir då 2 000 000 x 0,02 + 375 = 40 375 kronor.

På Lantmäteriets hemsida kan du få svar på vanliga frågor om pantbrev.

Vad är lagfart? 

En lagfart är ett bevis på att du äger en fastighet, ett bevis på ägarskap helt enkelt. När du till exempel köper en fastighet måste du därför ansöka om och betala för en lagfart för att registrera att det är du som är ägare till den aktuella fastigheten. Enligt 20 kap. 1 och 2§§ Jordabalk (1970:994) måste du registrera din nya bostad hos Lantmäteriet inom tre månader efter förvärvet. Om du bygger eget hus betalar du endast lagfart för tomten.

I de flesta fall hjälper din bank till med lagfartsansökan. Annars är det enkelt att ansöka själv på Lantmäteriets hemsida. 

Vad kostar en lagfart? 

Kostnaden för lagfarten kallas stämpelskatt. Lagfartskostnaden är på 1,5 procent av det du betalat för fastigheten (köpeskillingen) eller taxeringsvärdet, beroende på vad som är högst. Utöver lagfartskostnaden betalar du även en expeditionsavgift på 825 kronor. När Lantmäteriet är klar med handläggningen av ditt ärende skickar de ut en faktura.

Räkneexempel:
Du förvärvar en fastighet till en köpeskilling om 1 000 000 kronor. Fastighetens taxeringsvärde är 500 000 kronor. Din stämpelskatt blir då 1 000 000 x 0,015 = 15 000 kronor i lagfart + 825 kronor i expeditionsavgift = 15 825 kronor.

Lagfart vid arv, bodelning eller gåva

När det kommer till arv eller bodelning betalar du inte stämpelskatt men däremot expeditionsavgiften som Lantmäteriet tar ut, det vill säga 825 kronor. Vid gåva betalar du i de flesta fall ingen stämpelskatt, dock behöver du betala expeditionsavgiften till Lantmäteriet. En gåva kan också ske mot vederlag, om vederlaget motsvarar 85 procent eller mer av fastighetens taxeringsvärde ska både stämpelskatt och expeditionsavgift betalas.

Lagfart och pantbrev vid köp av bostadsrätt

Du behöver inte ansöka om lagfart, och därmed inte heller betala någon stämpelskatt, vid förvärv av bostadsrätt då det formellt är bostadsrättsföreningen som äger lägenheten. Då bostadsrätter inte räknas som fast egendom används inte pantbrev. När du tar lån för att finansiera köpet av en bostadsrätt skriver du under ett avtal om pantsättning vilket i praktiken innebär att du använder din bostadsrätt som säkerhet för det lån du tagit. Pantsättningen noteras i bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning. De flesta bostadsrättsföreningar tar ut en så kallad pantsättningsavgift. Pantsättningsavgiftens storlek framgår av den objektsbeskrivning fastighetsmäklaren tillhandahåller. Information om pantsättningsavgift finns även i bostadsrättsföreningens stadgar.

Pantbrev och lagfart är avdragsgilla

Något som är bra att känna till är att både kostnaden för pantbrev och lagfart är avdragsgilla när du ska sälja din bostad. Det innebär att du kan minska vinstskatten du ska betala i samband med deklarationen av bostadsaffären.