Nu är (nog) räntetoppen nära!

Snart två år av berg- och dalbana

Under många år hade Riksbanken svårt att få upp inflationen till målet och detta trots ultralåga räntor. De under lång tid låga räntorna fick bostadspriserna att skjuta i höjden. Sedan slog ett elakt virus från Kina till – Coronapandemin var här. Ett före detta finansminister, men även många andra prognosmakare, spådde kraftigt ökad arbetslöshet och bopriskrasch. Så blev det inte. Lite oväntat kom bostadspriserna i stället att skena. Vem hade trott det – då? Pandemin ebbade ut i kölvattnet av snabbt framtagna vaccin. Nu skulle allt bli bra. Pang! Putin låter invadera Ukraina. Förutom stort mänskligt lidande – nu av annan sort än under pandemin – följde energipriser som steg, steg och steg, stora leveranstörningar och skenande inflation. Under kort tid har Riksbankens styrränta höjts från minustal till 4 procent och den rörliga bolåneräntan snart femdubblats.

Nu är lågkonjunkturen här

Vi bedömer att Sveriges BNP – det vill säga storleken på Sveriges ekonomi mätt utifrån det totala värdet av alla varor och tjänster – minskar med en procent i år. Fallande investeringar, framför allt bostadsinvesteringar, och en nedgång i hushållens konsumtion i kölvattnet av de markanta räntehöjningarna och den höga inflationen bidrar till detta. Nästa år tror vi att BNP växer med måttliga 0,4 procent, även om hushållens konsumtion då väntas öka i mer normal takt. Ytterligare fallande bostadsinvesteringar bidrar till den svaga utvecklingen 2024. Nu ser den sedan lång tid väntade lågkonjunkturen ändå ut att vara här. BNP-fallet ser dock inte ut att bli så dramatiskt. Det förutsätter dock att ytterligare stora räntehöjningar uteblir. Desto mer dramatik utspelas inom byggandet av nya bostäder. Från ett bostadsbyggande på runt 70 000 bostäder 2021 spår vi nu att antalet påbörjade bostäder faller till låga 20 000 nästa år.

Riksbanken höjde styrräntan till 4 procent och bolåneräntan passerar 5 procent

Riksbanken valde på sitt septembermöte att höja styrräntan från 3,75 till 4 procent, trots att inflationen fallit flera månader i rad. Riksbankens direktion tycker inte att inflationen faller tillräckligt snabbt. Det är uppenbart att Riksbanken lägger stor tyngd vid rädslan för en ytterligare kronförsvagning. De räntehöjningar som Riksbanken gör nu får ju full effekt på inflationen först om 1–2 år. Vår bedömning är att inflationen kommer att falla snabbare än den bild Riksbanken förmedlar och att styrräntan därför kan komma att sänkas igen nästa år – kanske redan till sommaren. På ett par års sikt bedömer vi att den rörliga boräntan är nere runt 3,5 procent. Samtidigt är det viktigt att säga att osäkerheten är stor.

Troligt att bostadspriserna faller lite under hösten

Trots hög inflation och stigande räntor har bostadspriserna gått upp sedan årsskiftet. Sedan förra vårens toppnoteringar har bostadspriserna hittills dock fallit med ca 12 procent – villapriserna mer (cirka 14 procent) och bostadsrättspriserna mindre (cirka 9 procent) enligt källa: SBAB Booli Housing Price Index (HPI).

Vad ska man då tro om bostadspriserna framöver? För att göra prognoser över bostadspriserna använder vi en modell som bakåt i tiden i genomsnitt har förklarat prisernas utveckling väl. Enligt den modellen ska priserna ner några procent till under hösten innan vi når botten. Osvuret är dock bäst – bostadspriserna har överraskat förr – som till exempel under pandemin.

Min gissning är att priserna på bostadsrätter kan komma att utvecklas lite sämre än på villor under det kommande halvåret. Jag tänker här att det nog är många bostadsrättsföreningar som ännu inte höjt sina avgifter i paritet med räntehöjningarna. I takt med att lånen byter räntebindningstid, kommer många föreningar helt enkelt bli tvungna att höja avgifterna.

Håll i och håll ut. Det kommer bättre ekonomiska tider, avslutar Robert Boije, chefsekonom på SBAB.