Experten: så hög är styrräntan när dammet lagt sig

I förra veckan kom Riksbankschefen Erik Thedéen med ett nytt tufft räntebesked för hushållen. Styrräntan höjdes med 50 punkter till 3,50 procent.

Så här säger Susanne Spector om bakgrunden till marknadsläget: 

-Det är sällan så enkelt att det är en enskild faktor som gör att inflationen rusar. Men huvudorsaken till inflationen är pandemin och de stora stimulanserna. På grund av leveransproblem var det svårare att skala upp utbudet när efterfrågan ökade, därmed steg också priserna. Dessutom missbedömde man kraften i återhämtningen efter pandemin. Det gick snabbare än vad man trodde.  

Sedan kom kriget som en extra pålaga. För det enskilda företaget blev det en kostnadschock, berättar Susanne Spector.

-Energi- och råvarupriser ökade och det blev nya störningar i leveranskedjorna. Detta gav en extra knuff till inflationen.  

Susanne Spector, Chefsanalytiker Nordea

”Ovanligt svårbedömt läge”

Den nya höjningen av styrräntan var förväntad av Nordea och andra storbanker. Höjningen var redan prissatt på räntemarknaden, berättar Susanne Spector. Men det fanns också en positiv överraskning i beskedet som hade ett lite mjukare budskap.

-Marknaden förväntade sig en signal att styrräntan skulle höjas med 25 eller 50 punkter i juni. Istället sa Riksbanken 0 eller 25, där sannolikheten för 25 är 40 procent. Vi räknar med att det blir 25 punkter i juni eftersom andra centralbanker inte är klara ännu och att utsikterna för kronan är motiga.  

Något som också uppmärksammades i samband med beskedet var att direktionen inte var ense om höjningen. Två av fem var emot att höja.  

-Detta visar att det står och väger. Men jag vill också säga att det inte är ovanligt vid vändpunkter. Det är ett ovanligt svårbedömt läge och det är hälsosamt att det finns olika syn på vad som är rätt väg framåt.

Bolåneräntorna behöver inte följa styrräntan

Det är inte bara styrräntan som sätter bolåneräntan. En annan faktor är skillnaden mellan bostadsobligationsräntor och statsobligationsräntor.

-Detta är en doldis i prissättningen, men en viktig parameter. Och skillnaden är lägre jämfört med i höstas. Detta kan tolkas som att marknaden fungerar lite bättre och att genomslaget av räntehöjningarna blir lite mindre. Men om du ska göra en kalkyl – räkna med att räntehöjningarna går igenom, tipsar Susanne Spector.  

Då vänder det

Vad alla nu vill veta är när toppen är nådd och inflationen vänder ner. Susanne Spector berättar att det finns en fördröjning från penningpolitik till ekonomiska effekter, det tar 1–2 år innan den får full effekt. Därför måste penningpolitiken vara framåtblickande.

-Nu har det gått ungefär ett år sedan den första höjningen och vi har inte sett full effekt. Men i höst kan vi förvänta oss ett större genomslag på prisbilden. Det ligger också en förväntan att en del av inflationen beror på faktorer som kommer lösa sig av sig själv.  

Samtidigt finns det en osäkerhet och Susanne Spector menar att inflationsprognoser är genuint svåra att göra just nu. Men mycket talar för att inflationen kommer falla.

-Riksbanken signalerar också att de är tryggare med det än tidigare. Det finns en förhoppning om att vi närmar oss räntetoppen.  

Och de höga räntorna, är de här för att stanna?  

-Det finns en stor osäkerhet var vi landar när dammet lagt sig. Erik Théeden, har pratat om noll som en extremt låg ränta, och viljan att gå tillbaka till noll är troligtvis mindre idag. I Nordeas prognos sänker Riksbanken styrräntan till 2 procent under 2024.  

Lågkonjunktur – hur vet vi att vi är där?  

Finansminister Elisabeth Svantesson deklarerade i samband med vårbudgeten att landet nu befinner sig i en lågkonjunktur. Men Sverige har ingen hög arbetslöshet och många svenskar känner inte igen sig. Så stämmer det?  

-Den klassiska bilden där lågkonjunkturen ligger som våt filt över hela ekonomin är svår att se just nu. Det man kan säga är att det är en splittrad bild. Vissa branscher som nybyggnation och sällanköpshandel upplever tuffa tider. I andra delar av ekonomin är det fortfarande högkonjunktur. Men risken finns att det kommer sprida sig och att vi kommer uppleva mer av lågkonjunktur senare i år. Och när det blir det en långsam återhämtning och en anpassning till ett nytt ränteläge, säger Susanne Spector. 

Utgå från din egna privatekonomi

På frågan vilket råd som Susanne Spector vill skicka med till den som ska köpa bostad, svarar hon att var och en måste utgå från sin privatekonomi och fråga sig hur känslig man är för en högre ränta. Vilken belåningsgrad, kapital och buffert är andra faktorer att titta på.  

-När det kommer till att binda eller inte är det ett komplicerat läge. För ett år sedan var det fortfarande låga räntor att binda på. Situationen är annorlunda idag. Å andra sidan kan ännu högre räntor bli en verklighet, så binder du idag är du försäkrad mot högre räntor, avslutar Susanne Spector.