Mexitegel, plåt och betong. Husen uppförda på 60-talet är rationellt byggda för ett bekvämt och praktiskt boende. Här är några tidstypiska 60-talsmarkörer att inspireras av!
60-talet präglas av framgång. Allt går bra! Det föds många barn, industrin tuffar på i rekordfart, folk flyttar från landsbygd till större tätorter och en stor arbetskraftsinvandring sker. Kombinationen av allt detta blir att trycket på bostadsmarknaden ökar. De styrande tar krafttag och bestämmer sig för att börja bygga en miljon bostäder på 10 år. En tredjedel av dessa bostäder blir villor.
Den växande medelklassen är målgrupp för de många nyckelfärdiga monteringsfärdiga villor som byggs. Främsta säljargumentet är närheten till naturen med en egen trädgård. Även trädgården är tidstypiskt underhållsfri och proppas full av olika barrväxter.
Formspråket under 60-talet är påverkat av både funktionalismen och modernismen. Man experimenterar med nya byggnadsmaterial som betong och plåt men kombinerar också ett nytt vågat sätt puts, tegel, trä och glaspartier. Det härligt sydländskt klingande fasadmaterialet mexitegel blir populärt. I spåren av de första charterresorna kan man tänka att namnet gav ett vitt gnistrande löfte om ett liv i sus och dus inom dess väggar.
Enplansvillor är den dominerande hustypen under detta decennium. Men även de nya villatyperna kedjehus, vinkelhus och atriumhus blir uppskattade. Souterränghusen blir vanliga i slutet av 60-talet, och levererar det nya heta rummet; gillestugan.
Om du vill veta lite mer om ditt hus kan du försöka få tag på originalritningar via antingen bostadsrättsföreningen eller stadsbyggnadskontoret.
Källa: Så byggdes villan. Svensk villaarkitektur från 1890–2010. Björk, Cecilia, Lars Nordling & Laila Reppen. Stockholm 2009.