I fastighetsregistret är boarean angiven till 90 kvm men det avser endast entréplanet. Nu är även övre planet inrett som bostad och boarean är således 180 kvm.

I huset finns flera eldstäder där några är i bruk och några behöver kontrolleras av sotaren innan de tas i bruk igen. De som fungerar fint att elda i är kakelugnen i vardagsrummet på entréplan, kakelugnen i vardagsrummet på övre plan och vedspisen i arbetsrummet på övre plan.
Två av kakelugnarna sotades 2025-04-01 och senaste brandskyddskontrollen gjordes 2023-02-15.

Boningshuset är uppfört någon gång på slutet av 1800-talet och kvarnbyggnaden uppfördes 1885. På fastigheten finns även en nyare carport, en äldre bagarstuga, fd tvätthus, fd smedja och en äldre jordkällare.

Säljarna har låtit utföra följande större renoveringar och förbättringar:
2017-2022 På vinden har det lagts 30 cm ekofiber lösull. Kakelugnen i fd tingssalen på övre plan sattes om. Ny el drogs på övre plan och i carporten. El drogs in i bagarstugan. Foder i samtliga fönster på övre plan. En tilläggsruta på 8 mm är satt i alla fönster utom i trapphuset, toan och vardagsrummet på entréplan. Alla golv på övre plan. Väggar på övre plan - pappspänt med lumppapp och tapet. Byggt en klädkammare i sovrummet uppe. Hallen på nedre plan fick nya ytskikt. Toaletten på övre plan byggs.
Bagarstugan har fått en ny syll, en innervägg är delvis nyuppsatt och hängrännor är uppsatta.
2022 Tre väggar är tilläggsisolerade med ekofiber i tingssalen på övre plan. Garderob i trapphuset.
2023 Luftvärmepumpen på övre plan installerades.
2024 Duschrummet renoverades med ny fläkt och väggarna målades. Renovering av nedre delen på fasaden mot söder. Nya tapeter i sovrum, arbetsrum och vardagsrum. Trapphuset renoverades med nya fönsterfoder och plastmattan i trappan är borttagen och trappan målades.

En stor härlig veranda finns längs långsidan på boningshuset. I trädgården finns många fina platser att sitta och njuta på.

På fastigheten står flera gamla byggnader såsom den stora gamla kvarnbyggnaden i tre våningar, tvätthuset och smedjan nere vid ån, bagarstugan och jordkällaren. Tvätthuset och smedjan är båda märkta av tidens tand och är i behov av renovering. I bagarstugan är en renovering påbörjad då ny syll har satts in liksom en ny innervägg är delvis satts upp. Men golv saknas och murstocken behöver åtgärdas. Jordkällaren är också gammal och behöver ses över.

Det finns en carport med plats för två bilar och på uppfarten framför finns plats för ytterligare fordon. I anslutning till carporten finns två förråd.

Trädgården är grönskande och lummig med flera fina platser att sitta och njuta på - oavsett om man föredrar sol eller skugga. Extra mysigt är det att packa kaffekorgen och gå över till den lilla ön mitt i ån och sitta där och njuta både av vattnets porlande och fåglarnas kvittrande i träden. Den stora trädgården erbjuder både gräsmatta, naturtomt och en sommaräng med mängder av blommor som humlor och bin uppskattar. Här finns flera fina rabatter med blommor och perenna växter samt pioner, väldoftande syrener och schersmin samt rosor. Det finns även två äppleträd, krusbär, svarta och röda vinbär samt snår med hallon. Har man tur kan man även hitta smultron.

Vägplan för ombyggnad av väg e4 m.m. delen genom älandsbro samt indragning av väg, Vägplan (Beslutsdatum: 2016-01-27, Registreringsdatum: 2019-08-12, Senast ändrad: 2022-12-08)

Älandsbro, Byggnadsplan (Beslutsdatum: 1967-04-21, Senast ändrad: 2021-09-20), Äland 3:1, Stadsplan (Beslutsdatum: 1982-02-03, Senast ändrad: 2021-09-20)

Historia:
I Älandsbro, någonstans där E4 passerar nu fanns i mitten på 1700-talet, längs Älandsån, Älands tullmjölkvarn. År 1885 byggdes Älands kvarn, som fortfarande står kvar, av Erik Andersson som härstammade från Nora. Kvarnen drevs i tre generationer Andersson och tidigare ägaren Jan Bos har bedrivit kvarnen fram till 1998. Hösten 2001 fick kvarnanläggningen omfattande skador och delar av byggnaden, intagsrännan och dammluckorna förstördes. Tidigare ägare har därefter låtit reparera byggnaderna och bytt ut de skadade delarna. Trots att själva kvarnen inte går att använda utan tillgång till vatten så finns byggnaden kvar och idag räknas den som kulturhistoriskt intressant.

I närheten av hus och gårdar förr i tiden fanns i anslutning till vatten särskilda platser där tvätten sköljdes. Ofta skedde också bykningen och i förekommande fall också kokningen av tvätten i direkt anslutning till sköljställena. På vissa av dessa ställen uppfördes tvättstugor för att hysa tvättredskap: bykar, kokkittlar mm. Så även på denna gård kan vi se dess svunna tider, då själva byggnaden av tvättstugan finns kvar nere vid ån. Nere vid ån finns även rester av en gammal smedja. Denna byggnad har fått stått orörd och en hel del järnskrot finns kvar i det lilla huset.

Med en tilltagande befolkningsökning under 1800-talet ökade förmalningsbehovet. Större kvarnar byggdes, de flesta i slutet av 1800-talet, och fungerade som så kallade tullmjölkvarnar eller
legokvarnar. I jämförelse med de små husbehovskvarnarna var tullmjölkvarnarna stora och kostsamma anläggningar. Dessa ägdes oftast av enskilda näringsidkare eller bolag, och förmalningen sköttes av en mjölnare som mot avgift, så kallad tull, malde den inlämnade säden. Mjölnaren bodde i allmänhet i anslutning till kvarnen i ett särskilt mjölnarboställe. Stall fanns också i anslutning till kvarnen, eftersom det maldes för ett större upptagningsområde. Därför kom tillresande ofta från långt håll, som måste kunna uppehålla sig på platsen under tiden som de väntade på att få sin säd mald.

Några miljöer med tullmjölkvarnar med tillhörande mjölnarboställen finns bevarade i länet, till exempel Ultrå kvarn i Stigsjö och Älands kvarn i Säbrå.

Tullmjölkvarnarna var i allmänhet betydligt större än de skvaltkvarnar som användes för husbehovsmalning, och var utrustade med upp till tre par stenar, vilka vanligen drevs av ett
vattenhjul. Dessa hjulkvarnar var byggda i två våningar. Förmalningen skedde på övre plan, och maskineriet sköttes i undre plan. Hjulkvarnarna behövde större vattenfall och vattenmängd för att drivas, varför det fordrades större och kraftigare dammbyggnader för att hålla emot kraftiga flöden, särskilt under våren.
Källa: Där vatten hade verkan - Kulturlämningar vid vatten utgiven av Länsstyrelsen 2013

Övrigt
Vid köp av denna fastighet så kommer en hel del inventarier att medfölja köpet. Här finns bland annat gamla verktyg och redskap från kvarnen då den var i bruk.