Riksby har mycket goda kommunikationer med närhet till både Brommaplans och Abrahamsbergs tunnelbanestationer, där gröna linjen erbjuder smidiga förbindelser mot Alvik och centrala Stockholm. Från Brommaplan når ni T-Centralen på cirka 20 minuter och här finns även en viktig knutpunkt för bussförbindelser mot bland annat Ekerö, Spånga och övriga delar av Bromma. För den som föredrar cykel finns fina cykelvägar genom de grönskande bostadsområdena och vidare mot innerstaden. Även för den bilburne är läget fördelaktigt med närhet till Drottningholmsvägen och Ulvsundavägen.

Riksby erbjuder ett bekvämt boende med närhet till ett brett utbud av vardagsservice, restauranger och butiker. Vid Brommaplan finns bland annat livsmedelsbutiker, apotek, Systembolaget, caféer och flera restauranger. Här finns även vårdcentral och annan service som gör det enkelt att sköta vardagens ärenden. Vid Abrahamsbergs tunnelbanestation erbjuds ytterligare närservice med bland annat mataffär, det uppskattade stenugnsbageriet Bonne Femme, blomsterhandel och mindre lokala verksamheter.

I närområdet finns flera skolor och förskolor, däribland Riksbyskolan, samt fina möjligheter till motion och rekreation. Lillsjön med sina vackra promenadstråk, grönskande omgivningar och utegym är ett uppskattat utflyktsmål året om. Även Riksbys koloniträdgårdar, de lummiga parkerna och de närliggande naturområdena erbjuder fina möjligheter till avkoppling. För ett större utbud av shopping ligger Bromma Blocks på bekvämt avstånd. Sammantaget erbjuder Riksby en trivsam och välbelägen bostadsmiljö där goda kommunikationer och ett brett serviceutbud kombineras med närheten till grönska och natur.

Riksby är en av Brommas mest karaktärsfulla bostadsstadsdelar, där tidstypiska smalhus från 1940-talet, lummiga gårdsmiljöer och grönskande koloniträdgårdar skapar en alldeles särskild atmosfär. Här möts funktionalismens genomtänkta bostadsideal med en lång och spännande historia som sträcker sig ända tillbaka till förhistorisk tid. De välbevarade flerfamiljshusen, de öppna grönytorna och närheten till både Brommaplan och Abrahamsberg gör Riksby till ett trivsamt bostadsområde med en tydlig egen identitet. Till skillnad från Brommas äldre trädgårdsstäder präglas Riksby framför allt av flerfamiljshus och öppna bostadskvarter, där ljus, luft och grönska har varit centrala delar av stadsplaneringen sedan området började växa fram.

Riksbys historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Området har varit bebott sedan förhistorisk tid, vilket bland annat framgår av de gravfält och fornlämningar som fortfarande finns bevarade i stadsdelen. Under järnåldern och vikingatiden låg här flera mindre gårdar och bosättningar i anslutning till det gamla vattenlandskap som en gång präglade stora delar av Bromma. Namnet Riksby härstammar från en medeltida by som låg mellan nuvarande Lillsjön och Bromma flygplats södra delar. Under medeltiden bestod landskapet av jordbruksmarker, betesängar och skogspartier, där gårdarna låg utspridda i det svagt kuperade landskapet.

Under 1600-talet kom Riksby gård att ingå i Åkeshovs stora jordegendomar, som omfattade betydande delar av västra Bromma. Gården låg ungefär norr om nuvarande Riksbyskolan och omgavs av öppna åkermarker och ängar. Under flera århundraden fortsatte området att präglas av jordbruk och lantliga miljöer, långt innan de moderna bostadskvarteren började ta form. Ett av de få bevarade spåren från denna tid är Norra Båtmanstorpet, vars äldre byggnader sannolikt härstammar från slutet av 1700-talet. Torpet är i dag en värdefull påminnelse om det Riksby som en gång bestod av gårdar, torp och odlingslandskap.

År 1904 förvärvade Stockholms stad stora delar av marken som ett led i planerna på att utveckla nya bostadsområden väster om innerstaden. Under de första årtiondena av 1900-talet förblev dock Riksby till stor del obebyggt. I stället började flera koloniträdgårdsområden växa fram på de tidigare jordbruksmarkerna. Koloniträdgårdsrörelsen hade vid denna tid fått ett starkt genomslag i Stockholm och syftade till att ge stadsbor möjlighet att odla sina egna grönsaker, vistas i frisk luft och njuta av naturen. De små odlingslotterna blev snabbt uppskattade och skapade en grönskande och levande miljö som fortfarande är en viktig del av Riksbys identitet.

Riksby koloniträdgårdsområde anlades 1930 och blev med tiden ett av de mest välkända koloniområdena i Bromma. Här uppfördes små charmiga kolonistugor, ofta efter gemensamma typritningar, och mellan de smala gångarna växte frodiga trädgårdar fram med fruktträd, bärbuskar, blommor och grönsaksodlingar. Även de närliggande koloniområdena Glia och Linnéa kom att bli betydelsefulla inslag i stadsdelen. Tillsammans skapade de ett sammanhängande grönt landskap där odling, rekreation och gemenskap stod i centrum. Koloniträdgårdarna är än i dag en uppskattad del av Riksbys kulturmiljö och har uppmärksammats för sina stora kulturhistoriska värden.

Under 1930-talet förändrades förutsättningarna för området. Stockholm växte snabbt och behovet av moderna och prisvärda bostäder blev allt större. Samtidigt hade funktionalismens idéer om ljus, luft och goda bostadsförhållanden fått ett starkt genomslag inom svensk arkitektur och stadsplanering. Riksby kom att bli en viktig del av Stockholms expansion västerut, där nya bostadsområden skulle erbjuda moderna lägenheter i gröna och luftiga miljöer. Till skillnad från innerstadens täta kvarter ville man skapa öppna bostadslandskap där flerfamiljshusen placerades med generösa avstånd och där naturen fick en framträdande roll.

År 1938 fastställdes den första större stadsplanen för Riksby, som då ingick i det område som kallades Centrala Bromma. Planen omfattade bland annat de västra delarna av stadsdelen och området kring Brommaplan, som skulle utvecklas till en viktig knutpunkt för de växande bostadsområdena i Västerort. Under de följande åren fortsatte planeringen av de östra delarna, och efter flera olika förslag beslutades att bebyggelsen huvudsakligen skulle bestå av tre våningar höga smalhus. Det fanns även planer på att uppföra högre punkthus, men dessa förverkligades aldrig. I stället valde man att skapa en sammanhållen och lågmäld stadsbild med en tydlig arkitektonisk enhetlighet.

Den stora bostadsutbyggnaden tog fart 1939 och pågick under större delen av 1940-talet. De västra delarna av Riksby bebyggdes huvudsakligen under åren 1939–1940, medan de östra kvarteren växte fram mellan 1941 och 1946. Resultatet blev ett omfattande smalhusområde med välplanerade flerfamiljshus, öppna gårdsmiljöer och ett genomtänkt gatunät. Bebyggelsen placerades till stor del på den tidigare åkermarken, vilket gav möjlighet att skapa en regelbunden och luftig stadsstruktur med tydliga siktlinjer mellan husen.

Arkitekturen präglas av funktionalismens enkla och välproportionerade formspråk, med slätputsade fasader, rena linjer, regelbunden fönstersättning och tidstypiska balkonger. Husen uppfördes vanligtvis i tre våningar och utformades med stor omsorg om både funktion och estetik. De smala huskropparna gjorde det möjligt att skapa genomgående lägenheter med fönster åt flera håll, vilket gav goda ljusförhållanden och naturlig ventilation. Många av bostäderna fick även balkonger med utsikt över de grönskande gårdarna, en uppskattad kvalitet som fortfarande bidrar till områdets attraktionskraft.

Lägenheterna var för sin tid moderna och funktionella, med genomtänkta planlösningar, praktiska kök och bekvämligheter som tidigare inte varit självklara för alla hushåll. Bostäderna utformades för att ge god boendestandard på relativt begränsade ytor, med ljusa rum och en tydlig uppdelning mellan olika funktioner. Än i dag uppskattas många av lägenheterna för sina välplanerade kvadratmeter, generösa ljusinsläpp och charmiga originaldetaljer. Fiskbensparkett, äldre innerdörrar, fönsterbänkar i sten och tidstypiska snickerier är exempel på detaljer som kan finnas bevarade och som ger bostäderna en särskild karaktär.

En av de mest framträdande kvaliteterna i Riksby är de stora och grönskande gårdsmiljöerna mellan bostadshusen. Här finns öppna gräsytor, planteringar, uppvuxna träd och gångvägar som skapar en luftig och trivsam atmosfär. Till skillnad från många av Brommas mer kuperade smalhusområden uppfördes stora delar av Riksby på tidigare jordbruksmark, vilket innebar att grönskan till stor del skapades genom planerade planteringar. Med åren har träden vuxit sig stora och de ursprungliga gårdsmiljöerna utvecklats till lummiga och ombonade grönområden som är en naturlig del av vardagslivet.

Ett särskilt intressant exempel på den genomarbetade landskapsplaneringen är bostadsrättsföreningen Brickbandets gårdsmiljöer, som utformades av landskapsarkitekten Ulla Bodorff. Hon var en av Sveriges betydelsefulla landskapsarkitekter under 1900-talet och arbetade med att skapa funktionella och estetiskt tilltalande utemiljöer där naturen och människans behov samspelade. I Riksby utformades gårdarna med en kombination av gräsytor, träd, buskplanteringar och gångstråk, där funktionalismens tydliga struktur förenades med ett mer naturligt och mjukt uttryck. De omsorgsfullt planerade utemiljöerna är än i dag en viktig del av områdets karaktär och visar hur stor betydelse grönskan hade i tidens bostadsplanering.

Parallellt med bostadsutbyggnaden utvecklades även områdets samhällsfunktioner. Riksbyskolan, som ritades av arkitekten Paul Hedqvist, togs i bruk 1944 och blev en av Brommas större folkskolor. Skolan utformades i tidens funktionalistiska anda och blev en viktig del av den nya stadsdelens vardagsliv. I anslutning till bostadskvarteren anlades även lekplatser och mindre parker, vilket gjorde det möjligt för barnfamiljer att bo i en grön och trygg miljö med närhet till både skola och rekreation.

Ett annat viktigt inslag i Riksbys utveckling var anläggandet av Bromma flygplats, som invigdes 1936. Flygplatsen uppfördes på de öppna markerna norr om bostadsområdet och blev en av Europas modernaste flygplatser vid tiden för invigningen. Den kom att spela en betydande roll för Stockholms utveckling och skapade nya förutsättningar för både resande och näringsliv. De stora hangarbyggnaderna längs Ulvsundavägen blev karakteristiska inslag i landskapet och utgör än i dag viktiga delar av områdets industri- och kommunikationshistoria. Flygplatsens närvaro har även påverkat Riksbys stadsplanering och bidragit till att stora delar av området norr om bostadskvarteren förblivit öppna.

Kommunikationerna har haft stor betydelse för Riksbys utveckling. När Ängbybanan började trafikera området under 1940-talet förbättrades förbindelserna till centrala Stockholm avsevärt. År 1954 invigdes Brommaplans tunnelbanestation och området fick en ännu starkare koppling till innerstaden. Brommaplan utvecklades samtidigt till ett viktigt lokalt centrum med butiker, restauranger, samhällsservice och bussförbindelser till de växande bostadsområdena längre västerut. Denna utveckling gjorde Riksby till ett attraktivt bostadsområde där det blev enkelt att kombinera ett lugnt och grönskande boende med arbete och stadsliv i andra delar av Stockholm.

Brommaplan är än i dag en central del av vardagen för många boende i Riksby. Här finns ett brett utbud av service och kommunikationer samlat kring det karakteristiska torget och den stora trafikplatsen. Den omgivande bebyggelsen bär tydliga spår av 1940- och 1950-talens stadsplanering, med tidstypiska bostadshus och butikslokaler i gatuplan. Kombinationen av bostäder, handel och kollektivtrafik gör Brommaplan till en naturlig mötesplats och bidrar till Riksbys bekväma och centrala läge i Bromma.

De grönskande koloniträdgårdarna är fortfarande en av stadsdelens mest uppskattade och särpräglade kvaliteter. Här finns små charmiga stugor, slingrande gångar och frodiga odlingar som tillsammans skapar en nästan lantlig atmosfär. Under vår och sommar fylls området av blommande fruktträd, syréner och färgstarka rabatter, medan höstens skördetid ger trädgårdarna en annan karaktär. Koloniområdena utgör en värdefull grön lunga och bidrar till den biologiska mångfalden, samtidigt som de berättar om en viktig del av Stockholms sociala och kulturhistoriska utveckling.

Även närheten till Lillsjön och de omkringliggande grönområdena är en stor tillgång. Runt sjön finns vackra promenadstråk, grönskande natur och fina möjligheter till motion och avkoppling. Här kan man njuta av en löprunda, en stillsam promenad eller en stunds vila i naturen. I närområdet finns även mindre parker och lekplatser, däribland Båtmanstorpet, som erbjuder en uppskattad mötesplats för barnfamiljer. Kombinationen av parker, koloniträdgårdar och vattennära natur ger Riksby en ovanligt grön karaktär trots det centrala läget i Bromma.

Riksbys arkitektoniska och kulturhistoriska betydelse är i dag väl uppmärksammad. Den sammanhållna smalhusbebyggelsen är ett tydligt exempel på 1940-talets bostadsbyggande, där funktionalitet, ljus och grönska stod i centrum. Även koloniträdgårdarna och flygplatsmiljön har stora kulturhistoriska värden och berättar om olika delar av stadsdelens utveckling. Tillsammans skapar dessa miljöer en variationsrik stadsdel där flera viktiga kapitel i Stockholms historia finns representerade.

Under senare år har många av Riksbys bostadshus varsamt renoverats och moderniserats, samtidigt som den ursprungliga arkitektoniska karaktären i stor utsträckning har bevarats. De välskötta bostadsrättsföreningarna, de lummiga gårdsmiljöerna och närheten till både service och kommunikationer bidrar till områdets fortsatta attraktionskraft. Här finns en tydlig kvarterskänsla där bostadshusen, parkerna och de lokala mötesplatserna tillsammans skapar en trivsam och välfungerande vardagsmiljö.

Det är just kombinationen av den välbevarade 1940-talsarkitekturen, de ljusa och välplanerade lägenheterna, de grönskande gårdarna och de historiska koloniträdgårdarna som ger Riksby dess särskilda karaktär. Här lever funktionalismens ursprungliga vision om goda bostäder i luftiga och naturnära miljöer vidare, samtidigt som närheten till Brommaplan och Abrahamsberg erbjuder storstadens bekvämligheter inom nära räckhåll. En genuin och omtyckt stadsdel där arkitektur, historia och grönska tillsammans skapar en boendemiljö med både charm och långsiktiga kvaliteter.