Pantbrev och lagfart vid köp av bostad

Vid köp av villa, fritidshus eller tomträtt ska en ansökan om lagfart skickas in till Lantmäteriet. Detta hjälper banken dig med om du tar ett bolån. Lagfarten är kvittot på att du är ägare av fastigheten. Dessutom måste det finnas pantbrev motsvarande bolånet som du har tänkt ha på fastigheten. Här reder vi ut vi reder ut begreppen.  

Vad är ett pantbrev?

När du tar ett bolån för att köpa hus fungerar fastigheten som säkerhet för lånet. Pantbrev är ett värdebevis som används som säkerhet när du ska ta bolån för att köpa hus eller tar ytterligare lån på en fastighet du redan äger. Pantbrevet är med andra ord ett juridiskt bevis på att banken har en säkerhet i den belånade delen av din fastighet, och för att få pantbrevet gör du en inteckning på ett visst belopp i fastigheten.

Ett pantbrev är alltid knutet till en specifik fastighet och tas därför över av den nya ägaren när huset säljs. Kontrollera med mäklaren vilka pantbrev som finns på en fastighet inför ett köp. Om de pantbrev som finns i huset är mindre än det belopp du vill låna, behöver du ansöka om inteckning, för att få ut ytterligare pantbrev.

Vad kostar pantbrev? 

Kostnaden för pantbrev beror på hur mycket tidigare ägare av fastigheten har tagit i pantbrev. Om den tidigare ägaren har tagit stora pantbrev på huset så kan det betyda att du inte behöver ta ut så mycket och får därför en lägre kostnad. 

Lantmäteriet hjälper till att utfärda nya pantbrev mot en avgift. Kostnaden för att ta ut nya pantbrev är 2 procent av lånebeloppet, en så kallad stämpelskatt. I tillägg tar Lantmäteriet ut en handläggningsavgift som i dagsläget ligger på 375 kronor per pantbrev. 

Räkneexempel:
Den förra ägaren har tagit ut pantbrev på 1 miljon kronor och du vill belåna huset med två miljoner kronor. Då behöver du ta nya pantbrev på 1 miljon kronor. Det vill säga: 1 000 000 x 0,02 + 375 = 20 375 kronor.

Finns det inga pantbrev i huset sedan tidigare får ni ta pantbrev på hela lånebeloppet. Vilket i så fall blir: 2 000 000 x 0,02 + 375 = 40 375 kronor.

På Lantmäteriets hemsida kan du få svar på vanliga frågor om pantbrev.

Vad är lagfart? 

En lagfart är ett bevis på att du äger en fastighet, ett bevis på ägarskap helt enkelt. När du till exempel köper en villa måste du därför ansöka om och betala för en lagfart för att registrera att det är du som är ägare till den aktuella fastigheten. Enligt jordabalken måste du registrera din nya bostad hos Lantmäteriet inom tre månader efter köpet. Om du bygger eget hus betalar du endast lagfart för tomten.

I de flesta fall hjälper din bank till med lagfartsansökan. Annars är det enkelt att ansöka själv på Lantmäteriets hemsida. 

Vad kostar en lagfart? 

Kostnaden för lagfarten kallas för stämpelskatt. Lagfartskostnaden är på 1,5 procent av det du betalat för huset (köpeskillingen) eller taxeringsvärdet, beroende på vad som är högst. Utöver lagfartskostnaden betalar du även en expeditionsavgift på 825 kronor, samt en administrativ avgift till oss på 750 kronor. När Lantmäteriet är klar med handläggningen av ditt ärende skickar de ut en faktura och du har 30 dagar på dig att betala.

Räkneexempel:
Köper du en fastighet som kostar 1 000 000 kronor och har ett taxeringsvärde på 500 000 kronor så betalar du 1,5 procent på 1 000 000 kronor. Utöver det tar Lantmäteriet en avgift på 825 kronor som ska täcka arbetskostnaden vid själva inskrivningen.

Det vill säga: 15 000 kronor för lagfarten + 825 kronor för inskrivningen = 15 825 kronor. 

Om du fått fastigheten i arv betalar du ingen stämpelskatt. Detsamma gäller vid bodelning.

Lagfart vid arv, bodelning eller gåva

När det kommer till arv eller bodelning betalar du inte stämpelskatt men däremot avgiften som Lantmäteriet tar ut, det vill säga 825 kronor. Om gåvan kommer utan att du betalar ersättning för den betalar du ingen stämpelskatt dock avgiften. En gåva kan ju också innebära att du får en del men betalar en del i ersättning för gåvan. Om du betalar 85 procent eller mer av taxeringsvärde för gåvan så ska du betala stämpelskatt.

Lagfart och pantbrev vid köp av bostadsrätt

Du behöver inte ansöka eller betala något för lagfartskostnad, då det formellt är bostadsrättsföreningen som äger lägenheten. Likaså kan en bostadsrätt inte pantsättas eftersom den inte räknas som fast egendom, så du slipper även pantbrevskostnaden. Men som bostadsrättsinnehavare har du nyttjanderätten till din lägenhet, vilket fungerar som säkerhet för ditt lån hos banken.

Innan du flyttar in måste föreningen godkänna dig som medlem. Viktigt är också att kontrollera att bostadsrättsföreningens ekonomi ser bra ut.

Pantbrev och lagfart är avdragsgilla

Något som är bra att känna till är att både kostnaden för pantbrev och lagfart är avdragsgilla i när du ska sälja din bostad. Det innebär att du kan minska vinstskatten du ska betala i samband med deklarationen av bostadsaffären.

Vanliga frågor och svar om pantbrev och lagfart

Hur vet jag att det finns pantbrev på huset?

Lantmäteriet har information om vilka pantbrev som fastigheten har.

Hur mycket pantbrev har jag?

På ”Min Fastighet” på Lantmäteriets hemsida kan du ta reda på om det finns pantbrev och inteckningar på din fastighet.

När behöver jag ta ut nya pantbrev?

De pantbrev som redan finns uttagna följer fastigheten även om den får nya ägare. Köper du ett nyproducerat hus eller vill låna ett högre belopp än befintligt pantbrevsbelopp måste du ta ut nya pantbrev.

Måste man ha lagfart?

Ja, det måsta ha en lagfart. Det är ett bevis på att du äger fastigheten eller tomträtten.

Vad kostar lagfart på tomt?

Ansökan om lagfart ska göras till Lantmäteriet inom tre månader efter det att köpet ägt rum. Kostnaden är 1,5 procent av köpeskillingen plus 825 kr i fast avgift.

Vad kostar en lagfart vid arv?

Vid arv och bodelning behöver du inte betala någon stämpelskatt, det vill säga kostnad för lagfart. Det enda som behöver betalas är expeditionsavgiften som ligger på 825 kr.